Samarbetet Europas länder emellan står just nu inför ett omfattande test. Förutom de interna ekonomiska problem som legat och irriterat Eurosamarbetet en längre tid, har externa konflikter nu gjort att enorma flyktingströmmar rör sig i riktning mot fred, stabilitet och säkerhet. Europa har inte sett en migration liknande den som nu pågår sedan andra världskriget, och det är tydligt att alla länder inte är rustade för utmaningen att ta emot dessa flyktingar.
Den bakomliggande konflikten i Syrien har pågått sedan den arabiska våren mötte blodigt motstånd från landets ledare Bashar al-Assad. Istället för ett regeringsskifte ledde demonstrationerna till en våldsam konflikt mellan makthavare och invånare, något som drivit miljoner människor på flykt. Färdvägen har för många gått genom Turkiet och vidare in i Europa, och väl där har kaosartade scener utspelat sig vid gränskontroller och på tågstationer. Bilder av misär, överbefolkade flyktingläger och desperata människor på flykt har kablats ut över hela världen.
Inom EU har flyktingfrågan givetvis varit högst på dagordningen under en tid och ländernas förhållningssätt skiljer sig markant. Det är också mycket stor skillnad länderna emellan vad gäller antalet flyktingar som tas emot och beviljas asyl. Tyskland och Angela Merkel går i bräschen för att alla som flyr kriget ska hitta en fristad och att Europas länder ska vara öppna och välkomnande, men det är långt ifrån en självklarhet att detta synsätt lyckas implementeras i resterande medlemsländer.
Med en så omfattande och infekterad konflikt som bakomliggande orsak till flyktingkrisen, och med så mycket förhandlingar och beslutsfattande på högsta politiska nivå, kan det vara svårt för varje enskild individ att veta hur man ska engagera sig om man vill hjälpa till. I Sverige demonstreras och debatteras det ständigt, med mängder av volontärer som lägger ner tid och planering på att förbättra flyktingarnas situation, men likväl kan det vara svårt för den som vill vara del av detta att veta var man ska börja.
Ett gäng människor som är helt klara med vad de vill göra och åstadkomma, och dessutom omsätter dessa idéer i handling, är ett av LundaEkonomernas nyaste utskott; Light. Som kårens välgörenhetsutskott fokuserar Light sin dagliga verksamhet på att göra skillnad för de som verkligen behöver det. Med välgörenhetsluncher varje månad och flertalet andra evenemang i samma anda, erbjuder de tillsammans med sina samarbetspartners en möjlighet för studenter som gärna vill hjälpa till med något, men inte vet var de ska vända sig, en chans att bli aktiva. Precis som många andra utskott har Light, såhär i början av höstterminen, bytt styrelse och ny president är Jonathan Lundberg. Han läser sin tredje termin på väg mot en kandidatexamen i ekonomi, och Nådiga Lundtan har träffat honom för att få en bättre uppfattning om vad som är drivkraften bakom ideellt arbete.
Jonathan, det finns många sätt att engagera sig i studentlivet, och du har valt att engagera dig i ett välgörenhetsprojekt. Hur kommer det sig?
”Egentligen skulle man kunna säga att det känns som att jag gjort alldeles för lite i förhållande till hur privilegierad jag är. Jag är ute och har kul i Lund på så många sätt, och då känns det bra att kunna ge något tillbaka. När jag i början av hösten förra året gick förbi en 18-årig kille som satt i blöta kläder vid Clemenstorget så kunde jag inte låta bli att tänka på vad han gjort för att hamna där han är, och vad jag gjort för att hamna där jag är.Så svaret är väl egentligen att när jag går ut på lördagkvällen och vet att det finns människor i samma situation som killen som satt på gatan, lägger jag hellre mitt engagemang resten av veckan på att jobba med välgörenhet istället för arrangera fler fester för oss som redan har rätt mycket.”
Jonathan berättar om upplevelser i Lund där han stött på tiggare med tuffa, svåra bakgrunder på stadens gator, och hur han nästan skämts över att gå förbi dem med välfyllda shoppingkassar och studiemedel på kontot. Han tar vid flera tillfällen upp det faktum att en stor del av den välfärd han lever i knappt ens kräver en motprestation, och att det därför känns bra att ge något tillbaka till de som behöver det. Kan du berätta mer om hur Lights verksamhet ser ut och vad ni faktiskt gör?
”Som det ser ut nu består verksamheten av två delar. Välgörenhetsluncher för behövande är den ena delen, då serveras med hjälp av Lights sponsorer mat till hemlösa och EU-migranter. Nytt för i höst är också att vi arrangerar evenemang särskilt avsedda för flyktingbarn. Vid dessa tillfällen delas bland annat leksaker ut, och vi leker med barnen på plats på deras flyktingboenden. Dessa är våra två huvudaktiviteter.”
Light har, precis som många andra utskott inom LundaEkonomerna, precis rekryterat en ny styrelse. Vilka egenskaper krävs för att du ska få upp ögonen för en ansökande?
”Genuint intresse för att hjälpa andra, genuint intresse för att förstå människor, men också ett driv och en gnista. Det ska vara något man gör för att man verkligen vill det, inget engagemang som går på halvfart. Jag ställer inte de konventionella frågorna på intervjun, utan vill ha ett samtal igång. Vid en vanlig intervju är det lätt att falla in i standardsvar. Det är istället utifrån samtalet jag bygger min bild av de jag intervjuar och vi har verkligen fått ihop ett vasst team i höst.”
Du har nu varit verksam i Light i ett år, på vilket sätt skulle du säga att ni redan nu gjort konkret skillnad? ”Vi har delat ut mer än 300 portioner mat till behövande. Inte som andra jobb där man får ett tydligt resultat i pengar eller siffror, utan responsen vi får är framförallt direktkontakten med de vi träffar. Och i responsen märks verkligen att vi gör skillnad!”
Krig och elände är verkligen något vi gärna skulle se mindre av på nyheterna idag, ibland vet man inte riktigt vart världen är på väg. Tror du att vi, på ett globalt plan, går åt rätt håll?
”Det är jag helt övertygad om! Konflikter i världen får ofta stora rubriker, men sanningen är den att fattigdom och svält aldrig varit lägre än nu. Tillgången till rent vatten är bättre än någonsin och våldsbrotten är färre än någonsin. Tyvärr kan jag väl tycka att den hjälp som sätts in i områden där det behövs, och alla pengar som skickas till krisdrabbade områden och människor, inte riktigt syns. Folk donerar gärna, men skulle nog uppskatta att se mer specifikt vart pengarna går och vad de gör för nytta. Det är något jag verkligen tycker borde förbättras. Vi hör inte från välgörenhetsorganisationerna förrän de behöver pengar nästa gång och visar oss bilder på ännu mer hemskheter. Det kan få folk att tro att våra pengar inte gör nytta, utan kanske till och med förvärrar situationen, vilket inte är sant.”
Jonathan berättar också att Lights mål denna termin är att nå ut till fler kårmedlemmar än innan. De har tidigare inte synts och hörts så mycket som han önskat, och därför vill utskottet nu försöka marknadsföra sig extra mycket under hösten – allt för att ge ett glasklart alternativ för de som vill engagera sig! Lights första välgörenhetslunch äger rum 2:a november, och i mitten på oktober tillsätts de personer som ska jobba under evenemanget.
