Nådiga Lundtan besökte i oktober Studentafton på AF-Borgen där Ann Heberlein var huvudgästen för kvällens samtal om mental ohälsa. ”Vem vill inte vara som Sylvia Plath, Virginia Woolf eller Mikael Persbrandt”, säger Ann Heberlein och syftar på att bipolär sjukdom glamouriserats på sista tiden. Hon påpekar att sjukdomen inte alls anses lika glamourös för sjuksköterskan i Vetlanda. Bipolär sjukdom är en av många sjukdomar som stigmatiseras.
Verkligheten är inte svart eller vit och det gäller även människor. Det framgick när forskaren i psykiatri Jonas Eberhard, doktorn i etik, Ann Heberlein och Charlie Eriksson, grundaren av ”Aldrig ensam”, samtalade om psykisk ohälsa i ett fullsatt Café Athén under Studentafton. De pratade bland annat om hur stigmatiserat det är att lida av en psykisk sjukdom. Mycket av stigmat bygger enligt Ann Heberlein på vanföreställningar om psykisk sjukdom och hur den yttrar sig. Många psykiskt sjuka är friska i perioder och lever då normala liv. Hon berättar att hon under en resa träffade en schizofren brevbärare som berättade följande om ett samtal med en journalist.
”Jag berättade för journalisten att jag har varit brevbärare i 30 år och sjuk i 40 år, varpå journalisten utbröt: Då måste du ju vara nästan 100 år gammal ”.
Journalisten förstod inte att man kan vara sjuk och jobba samtidigt och att sjukdomen kan vara komplex och inte alltid behöver synas utåt. Idag behandlas cirka fem till tio procent av befolkningen för psykisk ohälsa, men det antas finnas ett stort mörkertal. En del av de som behandlas har diagnostiserats med en psykisk sjukdom.
Vad är då psykisk ohälsa? Och vad är psykisk hälsa? Under frågestunden efter samtalet dyker en fråga upp. En man berättar att han känner sig orolig över det samtal som förts i panelen. Är inte psykisk ohälsa en konsekvens av den ekonomiska strukturen och av det individualiserade, facebookyta samhället vi lever i? Och är inte botemedlet att människor tar bättre hand om varandra? Ann Heberlein konstaterar att så inte är fallet.
”7-10 procent lider av psykisk ohälsa i alla kulturer och alla
samhällen, i alla tider. Psykisk sjukdom och ohälsa är inte kopplat till varken massarbetslöshet eller kapitalistiska system”, säger Ann Heberlein.
Men hon menar att nära och goda relationer givetvis har stor betydelse för hälsan och att man kan utgå ifrån att de flesta ljuger på sociala medier. Tacomyset framför TV:n är kanske jättetråkigt och inte riktigt så mysigt och trevligt som det ser ut.
WHO:s definition av psykisk hälsa lyder: ”tillstånd med mentalt välbefinnande där varje individ kan förverkliga de egna möjligheterna, kan klara av vanliga påfrestningar, kan bidra till det samhälle hon eller han lever i. Psykisk hälsa innefattar således mer än frånvaro av psykisk sjukdom.” Ann Heberlein menar att WHO:s definition av psykisk hälsa är utopisk.
”I själva verket är livet sällan i balans, i olika perioder har man exempelvis tandvärk eller känner sig stressad på jobbet och mår då mer eller mindre dåligt”
Charlie Eriksson, som driver projektet ”Aldrig ensam”, har själv kämpat sig ur en period av allvarlig psykisk ohälsa. Han berättar att han har en egen definition av vad psykisk ohälsa är.
”Det är att livet är en berg- och dalbana”
Han säger att det finns en skillnad mellan att under perioder i livet uppleva stor stress och må dåligt, exempelvis när en nära gått bort, och att lida av allvarlig psykisk ohälsa. Under sin egen sjukdomsperiod kunde ena dagen vara svart och andra dagen fylld med ljus och energi. Han hade ingen aning om hur nästa dag skulle bli.
Det är idag inte känt varför psykisk sjukdom och ohälsa uppstår, men vissa sjukdomar är mer eller mindre ärftliga och ofta kan de utlösas av stark yttre stress.
Under frågestunden dyker även en annan fråga upp som handlar om vården av personer med psykisk ohälsa. En kvinna beskriver det berg av papper som ska ordnas till olika myndigheter för att få den hjälp man har rätt till och om hur hennes sjuka vän kämpar med att få den ordning och reda på allt som krävs från myndigheterna. Ann Heberlein håller med om att vårdens stelbenta byråkrati gör det svårt för människor att få hjälp.
”Under tider då jag själv mår som sämst är det oerhört jobbigt att öppna mejlinkorgen eller att betala räkningar. Man kan behöva stöd för att klara detta”
Panelen pratar även om andra problem kring den psykiatriska vården. Till exempel att samma psykiatriker ska göra viktiga bedömningar av patienter med en stor bredd av psykiska besvär, till skillnad från vården av patienter med fysiska åkommor där olika läkare har olika specialområden. De pratar även om den sägen som beskriver att det inom läkarlinjen anses finast att bli kirurg och att jobba med psykisk sjuka är längst ner i statushierarkin. Under samtalet pratar trion även om att det sker övergrepp inom vården som aldrig anmäls. Det är lätt att avfärda någon med vanföreställningar. Men visst sker det också framsteg, inte minst vad gäller den sociala acceptansen av psykisk ohälsa.
”Stigmat är olika beroende på diagnos. Idag är det inte lika stigmatiserat att vara deprimerad då det finns bra behandlingar mot detta, men andra psykiska sjukdomar där exempelvis medicineringen leder till allvarliga biverkningar är fortfarande stigmatiserande” säger Jonas Eberhard.
Han berättar vidare att det inom teknologin görs stora framsteg som kan hjälpa till i behandlingen av psykiskt sjuka. Det handlar bland annat om appar som kan ställa relevanta frågor till patienten som är anpassade till tillfället för att få nödvändig data om patientens mående.
Stigmat kring psykisk ohälsa anses av panelen vara bland det viktigaste att få bukt med. Psykisk sjukdom skapar mentala bilder av en galning och få vill umgås med en galning. Det är heller inte lätt att vara nära någon med självmordstankar. Stigmat varierar mellan sjukdomar men också mellan kön. Charlie Eriksson tror att män har extra svårt att prata om sin psykiska ohälsa. Moderatorn frågar honom:
Har det skadat din känsla av manlighet att prata om din psykiska ohälsa?
”Nej, jag har aldrig haft någon”, säger han och hela rummet skrattar.
Så vad tycker ni att man ska göra för att underlätta för sina nära som mår dåligt?
Börja med att verkligen fråga hur personer i din omgivning mår, så lovar jag att du får en del intressanta svar, avslutar Charlie Eriksson.